Been & Gone.

2015-02-20 14.56.45

Son och Flickvän och Alfie och vårflod

2015-02-20 14.18.21

Floden Ebre och högvatten. Fast här är vårfloden inget problem. Tydligen är det rena rama kaoset längre uppströms där floden svämmat över något förskräckligt.

2015-02-16 16.12.11

Son och Flickvän. Flickvännen utbrast, ”…men det är mer snö här än i skåne!” Fast det var uppe på toppen. Där det var kallt. Mycket kallt. Jättekallt!!

Lite vår fick Sonen och Flickvännen smaka på när de var här. Om än det fortfarande var kallt. ”Kallt” och ”varmt” är förstås upp till var och en att avgöra men det lät som om två vinterfrusna själar från Skåne tyckte det var härligt att sitta i solen i bara linne och t-shirt. Naturligtvis drog våren igång på riktigt typ dagen efter de åkt, men det kanske snart blir ett nytt besök? Påsklov är inte långt borta.

Annars har vårarbetet börjat. Det arrangeras hästgödsel- och jordleveranser och alla pratar om fröer och blommor och plantor och vi spritter alla omkring som kalvar. Well, något äldre kalvar då, men spritter gör vi i alla fall! Lite sådär medelålders spritter. Medelst små godkännande nickar. ”Jadå, visst är den på väg. Våren. Fast idag är det kallt. Vänta ska vi se…” och så dyker alla ner i väskor och fickor och letar upp sin smartphone och laddar AccuWeather – ”Vilken app har du?” – och så blir det bekymrat, ”Nää se där, regn på torsdag! Fast vi behöver regn!” eller ”Aaah, titta, 20 grader på tisdag om en vecka! Men är det inte härligt att finnas här!”

Vi var upp till Mont Caro och stod mäktiga och tittade på omgivningen. Från 1 400 meters höjd är Baix Ebre en imponerande syn. Det är mycket vatten i floden Ebre just nu, smältvatten och slagregn uppströms fyller på Medelhavet med många kubik per sekund, allt rinner igenom Tortosa, fast där man längre inåt landet har problem är det än så länge ok här. Och så fick vi lära oss lite mer om Tortosa. Ingen mindre än självaste Julius Ceasar beviljade Tortosa, eller då Dertosa, stadsstatus. Märkvärdigt värre.

Men nog är det en gammal stad alltid, Romarna och Morerna har vandrat upp och ner här och lämnat sina spår. Och så Franco förstås. Nu är det vi, Nordeuropeer, som härjar runt. Vi är ändå rätt stillsamma, jämfört med Romare och Morer, och påtar mest i jorden och förtjusas över allt vi kan komma på att förtjusas över. Livet går vidare.

Och döden. Häromdagen var det en förskräcklig stank utanför huset. Stackars Alfie fick sig en verbal avhyvling – Va f*n har du ätit den här gången? Det är inte möjligt att fisa så illa!” Fast det var inte Alfie. En stund senare visade sig världen vara precis hur grym som helst. 2 katter har sprungit här. Mor och dotter. Dottern hade självdött runt knuten och den som räknas som ”Modern” satt och åt på liket. Det var den döda katten som luktade. Det var nästan för grymt även för mig. 2015-02-25 17.20.59

Alfie växer och mår bra. En bortskämd liten sötnos som klivit rakt in i tonåren. Vaktinstinkten har vaknat och det känns bra. Eller kan nog bli bra, borde jag skriva. Nu är han en feg liten rackare och när det kommer någon och hälsar på eller något går förbi så skäller han så farligt, så farligt, och när han skällt färdigt, vilket brukar vara när det farliga kommer närmare, går han och sätter sig bakom mig. Och kikar, från bakom mina ben, på allt det farliga han just skällt på.

al

Claws Upon-Tits

Sen har Alfie fått ett mellannamn, ”Claws Upon-Tits”. Han får inte sova i sängen, men han får komma upp och mysa en stund med mig varje morgon. However… En liten valp på sisådär 7 kg var en sak. En valp i 25 kilos klassen är en helt annan sak. Varje morgon när han hör mig vakna så vill han, glad som en speleman, komma upp i sängen och ligga på kudden bredvid mig. Först är det framtassarna och största kyss-pussen och vifta ivrigt på svansen och hoppa upp och ner med bakbenen. Sen tar han fart, och då gäller det att vara snabb. Täcket MÅSTE vara dikt an mot halsen annars blir det rivsår på brösten. Det är ansiktet mitt han siktar på. Hence ”Claws Upon-Tits”. Det är tur jag vaknar med ungefär samma energi. Annars hade han nog fått flytta ut i köket på nätterna. Vi har våra små rutiner, Alfie och jag.

Strax ska jag börja titta på resor mot Sverige. Längtar efter de två barn jag inte sett sedan januari så det är dax att åka förbi Sverige och krama 2 av mina 3 hjärtan.  Nu ska jag ut och plantera lejongap, persilja och papegojblomma. Men först ska jag kolla AccuWeather för att se hur dagen ska bli. 🙂

Vårliga hälsningar
//Ulrika
…ang den pågående debatten om ”de” och ”dem”. Sara Lövenstam har skrivit en uppfriskande krönika om vårt svenska språk. ”De stackars elever som på 1930-talet gick i skolan fick därför finna sig i att ideligen bli tillrättavisade av sina magistrar. ”Men varför måste vi skriva de äro när man säger de är?” frågade kanske de sturskaste, och fick till svar: ”För att det är rätt och berikar vårt vackra språk.””

intressant?
Casa Ourika på Facebook.
Casa Ourika på Twitter.
Casa Ourika på Instagram.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Annonser

Om mariaulrika

Trött på att ha sommar så kort tid av året, trött på att månad efter månad skrapa snö och is från bilrutorna och omåttligt förtjust i den katalanska medelhavsstaden Tortosa så skaffade jag mig ett nytt liv i Tortosa, Spanien. En Olivfarm på en hektar med oliv-, mandel- och fikonträd. This is my story...
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Been & Gone.

  1. Åsa skriver:

    Jag är lite besatt av väderappar måste jag erkänna. På språkkursen frågar de alltid mig om vad det ska bli för väder, för jag brukar vara väldigt uppdaterad på väderfronten.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s