Jag smälter mer och mer

…både bildligt och bokstavligt. Jag är kär i Casa Ourika och smälter mer och mer och så är det varmt här, jättevarmt, så jag tror jag rinner bort snart.

Rosa verkar förfölja mig. När det skulle köpas strandstolar fanns det bara rosa att köpa. Men det är ok. Det går leva med rosa också.

Kärleken till platsen gör gott för hjärtat, tror jag. All kärlek bör vara bra för hjärtat föreställer jag mig. Värmen går hitta en strategi för att hantera. Jag har ingen pool, inte tror jag jag ska skaffa någon heller. Det verkar vara en förskräcklig massa jobb inblandat. Har kompenserat avsaknad av pool genom att köpa nya ”ligga-på-stranden-stolar” och nu ska här jäsas vid havet. Eftersom favoritstranden är en stenstrand så är det skönt att ligga lite mer bekvämt än på en handduk. Handduk är ok, men det är lite, vad ska jag säga, knöligt? Och, platsen vid havet, i skugga från inköp nr 2, parasollet, på bekväma solstolar, en lätt havsbris och Medelhavet inom armlängds avstånd gör det inte bara möjligt att njuta av värmen, det är för mig omöjligt att inte njuta.

Och så har jag blivit med en avocadoplanta. Tvivlar starkt på att den kommer överleva, det blåser hårt här på månen, men skam den som ger sig. Plantan kostade 5 euro och det är en kostnad i min smak. Går det inte så går det inte. Går det så är det alldeles strålande.

Även några salladsplantor har införskaffats, också härliga priser – 6 små salladsplantor blev totalt 3,50 sek. Plantorna jag släpade från Sverige sitter i kruka och står i vandrande skugga. Bl.a. grävde jag upp en Rosa Rugosa hemma och tog med mig. Förmodligen kommer den också dö, it´s a learning curve.., men det har varit samma lärprocess hemma när jag började med trädgård så det är ok det med. Det verkar som om alla gårdar runt omkring håller på med någon form av bruk av jorden just nu. Det är traktorer som åker kring hela tiden, det räfsas och krafsas, och jag möter fler människor här ute än jag är van vid, så nåt är det som pågår. Jag behöver ta reda på, ”Pepe, Pepe where art thou!?”, vad det är dom gör och om jag behöver göra samma sak? Jag sneglar runt på omgivningen och försöker apa efter.

En vacker rosa hibiskus som kanske kan tänkas vilja sätta rot här?

Jag har länge velat ha mig en rosa hibiscus. Och, lo and behold, igår hittade jag en otroligt vacker rosa hibiscus som odlades som häck. Så jag nöp helt sonika av två sticklingar som nu står och ska bli med rot och sen ut i trädgården. Dör de, vilket de säkert gör, så vet jag var jag kan åka och ”hämta” mer. Mental note to self, måste ha en sekatör med i bilen… Här och där ser jag fina buskar som absolut behöver ha en klon här i Casa Ourika.

Nästan allt är ok. När jag tänker efter så är faktiskt ingenting inte ok. Allt är bara bra här, jag blir lycklig av att vara här. Förutom mina älskade barn så är det här det bästa jag gjort i hela mitt liv.

På återhörande!

//Ulrika

…och glöm inte bort solskyddet! Det här är ”how the sun sees you”.

Läs även andra bloggares åsikter om Casa Ourika, Spanien, Medelhavet, Tortosa, hibiskus, avocado, plantor, trädgård, livsnjutare