Jag är inte enkel att få med ut på krogen i Sverige. Mycket lock och pock krävs det. Det är för mycket folk, för rörigt, för dyrt (56 kr för en öl. Drygt 300 för en flaska vin. Really??) och musiken är så hög att det inte går prata, men igår hände det. Efter att ha räknat ut att många skulle ligga hemma och vila, det var trots allt midsommardagen, så knorrade jag fram ett “ok då”. Iväg bar det. I vinterjacka… 12 grader vid avfärd kräver sin buffert mellan kroppsvärme och lufttemperatur.
God middag. Rökta räkor till förrätt. Grillad makrill med en übernajs sallad till huvudrätt. Efterrätten hoppade jag, ingen anhängare av efterrätter, nä jag vill ha MAT! Efter maten gick vi ut på terrassen för att dricka några öl i den ljusa, subarktiska sommarkvällen. Sånt händer säkert så ofta som en gång per år för mig här i Sverige. I Spanien är det annorlunda, där sitter jag med nöje under några timmar och äter tapas och dricker en flaska vin och betalar glatt notan på typ 87 kronor. Det är priser det! I Tortosa är det snudd på dyrare dricka en kaffe och en fanta än ett glas vin och några skivor “pernil i meló”, (skinka och melon på katalanska).
Utrustad med vinterjacka och strumpor var det ändå svårt sitta ute. Under infravärme, på fårskinnspäls och med två filtar var undrade vi lite stillsamt om dom verkligen måste servera ölen så kall? En minut i micron? Please? Med jämna mellanrum uppsöktes “the ladiesroom” mest för att få hålla händerna under rinnande varmt vatten. På vägen hem i taxin visade det 6 grader i utomhustemperatur. I vanliga fall kan såna upplevelser få mig nedstämd och grinig men igår var det ok. T.o.m. trevligt! Jag satt ute och hackade tänder mitt i sommaren och kunde njuta av den ljusa sommarkvällen. Desperationen är borta. Kvar är tillfreds. Jag kan numer sitta och huttra på en terrass i juni och uppskatta det exotiska med våra ljusa nätter.
För jag vet att jag har obegränsad tillgång till ett hem i Katalonien där jag kan sitta i skuggan av ett olivträd och bara vara varm. Och så kommer det vara för resten av mitt liv. Om jag inte är där så är jag bara timmar och hundralappar från Casa Ourika. Jag kan ha sommar från april till oktober. Det har tagit udden av den ödesmättade nedstämdhet jag kan känna när jag inser att ”bättre än så här är det inte säkert det blir” om den svenska sommaren. Förutom privilegiet att ha fått 3 fantastiska barn är nog det här det bästa hittills. Precis rätt för mig. Rätt stad. Rätt klimat. Rätt hus. Rätt. Rätt. Rätt.
Jag inser jag tangerar pekoral, ändå när det jag ville och längtat också blev av så känns det som livet är något jag vill tacka för att ha fått förmånen att uppleva.
En något löjlig medelålders kvinna med fjolliga tokerier tackar så för sig idag
//Ulrika
intressant
Följ min blogg med Bloglovin
Läs även andra bloggares åsikter om Casa Ourika, Spanien, Medelhavet, Tortosa, Violeta Parra, Tortosa
Hej! Vilken härlig blogg du har. Kan inte säga annat efter att ha läst igenom den hela. Vilket mod och vilken vilja du verkar besitta. Detta måste jag följa. Tack förresten för orden hos mig. Allt gott!
GillaGilla
Allt gott. Ja förutom regnet då… Och kylan. Och frånvaro av sol… Men vi hoppas på bättre väder framöver tycker jag.
//Ulrika
GillaGilla
Dina ord är som om de vore våra! Vi skrattar och håller med. Ett underbart klimat förändrar synen på vad som är viktigt i livet. Pensionspoäng väger lätt mot 300 soldagar/år./ Jan
GillaGilla
Hej Anna och Jan, ja visst är det förunderligt att ett litet skruttigt kyffe i solen får en att tycka att det är ok med 6 grader mitt i sommaren? En trevlig ”biverkning” jag inte hade förutsett.
Och pensionspoängen, man kan ”ingenting ta med sig när man går”. Bara man har så man klarar sig. Och det gör man lite bättre närmare solen än här 🙂 Priserna i Sverige är vansinniga! Man kan, utan att ens ta i, förlusta upp nytt kakel till duschen på en kväll här. Inte för att jag har något vatten i duschen. Men ändå, det är galet vad dyrt det är. Hur har människor råd? Ja ja, nästa gång för mig blir i Tortosa. Bättre priser och bättre väder. Ha det gott!
//Ulrika
GillaGilla
Hej! Jag kommer från Veiken som vill att du kolla din skräppost Hon tror att hon har hamnat där
Trevlig blogg du har Kram!
GillaGilla
Haha där ser man! Inte kan vi ha Veiken i skräpet heller!
Nu är Veiken upplockad och sitter på bloggen. Tack för hjälpen 😉
GillaGilla
Jag menar jag… Vi åker inte så många. 🙂
GillaGilla
Lag längtar längtar längtar efter att få se ditt PARADIS! Nu är det nära, jättenära. Efter att ha läst din blogg inser jag att den här resan är mer än att bara träffa ”barna”. Kram! Fia
GillaGilla
”Jag” – ”lag” spelar ingen roll 🙂
Jag skickar mail under dagen om hur ni kör ut från flygplatsen och tar sikte mot AP7 mot Tarragona. Inne på sidan ”att äta” så hittar du en restaurang ”Casa dels Capellans” som jag verkligen rekommenderar. 30 Euro per person för mat så du rullar hem och en flaska vin till. Å andra sidan kanske ni bara vill sitta i någon av de grällt rosa stolarna och njuta av tystnaden. Så tyst det nu blir med huset fullt av hundar och ungar… 😀
Jag ringer senare ikväll. Ha en bra dag! Och du kanske kommer dit och säger att ”men vad i hela friden är det här för skräpställe! Herreminje, tack för att jag bor i Norrtälje”. 🙂 Det är inte säkert att bara för att jag älskar mitt hus så kanske inte alla gör det.
Som sagt, jag ringer ikväll. 🙂
GillaGilla