Per què Tortosa?

2013-08-29 17.41.07Lusten att resa fick jag från mamma och pappa. Min pappa är en förunderlig figur (i dag en gammal, ännu mer förunderlig figur, kommer jag bli likadan? ÄR jag likadan??). Född 1930 var han äventyrlig i en tid då världen inte var lika tillgänglig som idag. Men han reste ändå, motorcykel genom USSR på 50-talet, byggde vattenkraftsverk i Indonesien o.s.v. Mamma och pappa tog med mig på sina resor och jag fick tidigt se att det fanns en stor spännande värld utanför Sverige. Och har man vant sig med att världen är större än Sverige, och framförallt annorlunda, så kan det bli en ständig längtan iväg.  Det blev det för mig. Arv från pappa?

Nyfikenheten att resa och orädsla tränades alltså från början. Trots att jag inte riktigt förstått hur så har jag blivit äldre (vavavava?! WTF?!). Att åka runt till nya platser är inte lika spännande idag som det var förr. Jag tvingas förhålla mig till nya språk jag fortfarande inte kan, nya seder som förbryllar och nytt nytt nytt…  Jag är less på hotell (hur och när blev det så?). Kappsäck, som var grejjen, har övergått till ”orka”. ”Jo” trivs bäst när jag känner igen mig, har jag upptäckt. Flygplatser är übertråkiga. Att byta flyg och vänta och vänta och vänta på nästa anslutning är hemskt. Ovanpå det är jag förskräckligt less på vinter. Uppvuxen i Västerbotten tycker jag att jag sett mer snö än en människa behöver. M.a.o. två-tre veckors semester till nya resmål och bo på hotel känns ”sådär”. Så gammal har jag blivit.

Spanien? Jepp. Där ville jag vara. Medelhavet, tapas, fiesta, siesta… Hittade Kyero (motsvarar hemnet). Andalusien lät bra. Billiga hus. Efter lite googlande (gotta do your research) kände jag att Andalusien tangerade för varmt. Ovanpå det har jag tre barn i olika stadier av unga vuxna. Unga vuxna har sällan särdeles mycket pengar, och de ynka kronor dom har lägger dom hellre på sig själva, än på mamma – vilket är precis som det ska vara – och jag vill gärna träffa mina barn. Ofta. Jag gillar dem.  Det är tre kuliga personer. Kloka också. Unga vuxna blir dessutom äldre och så blir det respektive och ibland också barn. Jag kommer förmodligen vilja träffa barnbarnen också. Lika ofta. ”Tillgängligt är ordet, sa Bill. Ordet är tillgängligt, sa Bull.” Fast varmare än Sverige.

Billigare flyg än från Sverige till Barcelona är svårt att hitta. Kostar bara hundralappar. Drygt 3 tim i luften. Huspriserna är precis tvärtom. I Barcelona är sju stenar lagda på varandra dyrt så det kostar skjortan. ”Svenskby”och lägenhet var aldrig tal om.  Så med kartans hjälp hittade jag Tortosa och såg att det fanns hus för bara småpengar. Tåg går från flygplatsen i Barcelona. Lätt som en plätt.

kan det bli bättre?

Tortosa är en stad som ligger ungefär 3 mil från kusten och ”Mediterrani”. Det är en liten spansk stad, knappt 40 000 invånare, där folk fortfarande går omkring och är spanska. Eller katalaner snarare. Viktiga skillnader. Jag tror att just för att det inte ligger precis vid medelhavet så har ”svenskbyar” och sånt turistkrafs med köttbullar och lederhausen aldrig blivit grejjen.

Katalanernas engelska är bristfällig. Man tror att idag kan alla engelska, men så är inte fallet. Riktiga människor pratar katalanska, i nödfall kan dom svänga över till spanska men engelska? No. Frågar du om de kan engelska så blir svaret 11 gånger av 10 en huvudskakning. Frågar du om dom förstår ”english” så kan svaret hellre bli ”poco, poco”. Och därifrån kan kommunikationen ibland ta sig. Sen är du hemma. Det gäller att manipulera systemen.

Det är en fridfull plats, Tortosa och casa ourika. Casan framför allt. Fridfullt. Lugnt och stilla. Livet övervakas av olivträd äldre än någon av oss kommer bli. Isolerat ute på landet, solitärt, med 11 minuter från stan kan jag grejsa runt där och känna att: ”Här, här är det ok att vara! I can do this!”

//Ulrika

Intressant?
Jag har placerat min blogg i Norrtäljebloggkartan.se!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

Om mariaulrika

Trött på att ha sommar så kort tid av året, trött på att månad efter månad skrapa snö och is från bilrutorna och omåttligt förtjust i den katalanska medelhavsstaden Tortosa så skaffade jag mig ett nytt liv i Tortosa, Spanien. En Olivfarm på en hektar med oliv-, mandel- och fikonträd. This is my story...
Notering | Det här inlägget postades i Tortosa info, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Per què Tortosa?

  1. Jan säger att han skulle vilja träffa din pappa. Han låter som en spännande person.

    Gilla

    • mariaulrika skriver:

      Haha, jo du, vi som känner “Il Papa” vet bättre. 🙂 Han är mer “spännande” än man trodde var möjligt. Exempel: Han har flyttat “hem” till sin uppväxtbyggd. Och där i krokarna finns huset han växte upp i. Och Papa har bestämt sig för att klippa gräset på fastigheten “det kan inte se ut som om ingen bor där”. Så han klippte gräset, och ringde till mig (enda barnet) och berättade att det stod några planterade buskar ivägen, som inte borde stå där, och nu är dom borta.

      Man får kanske vara sån när man är 84 år? I don´t know. Men den där exotiska personen är som han är. Blir ingen förändring nu misstänker jag. Så skicka du maken till pappa min. Inget kommer bli som det var efter det. 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s